Det lågaffektiva synsättet utgår från den humanistiska idétraditionens grundläggande värden om att alla människor föds fria, unika och med samma värde. Dessa värden bör alltid upprätthållas, även i relation till personer med stora svårigheter i livet, och även när de visar mycket utmanande beteende gentemot andra. Ett första steg mot att hjälpa andra är att försöka förstå orsakerna bakom beteendet. Lågaffektivt förhållningssätt vilar därför på forskning om bland annat affekter, utvecklings- och neuropsykolgi.
Personer som uppvisar utmanade beteende, oavsett om de kastar tallrikar i väggen, ljuger eller skriker högt, har ofta svårare än andra att reglera sin affekt. När de utmanar oss är de dessutom i stark affekt. Lågaffektivt förhållningssätt handlar om att vi, med vårt sätt att vara, kan hjälpa personer med utmanande beteende att bli lugna och fungera bättre i livet. Som stöd i detta arbete har olika principer formulerats:
Affektsmitteprincipen handlar om att vi, genom att själva förmedla lugn i en kaotisk situation, kan få den andre att bli lugnare. Här erbjuder det lågaffektiva förhållningssättet konkreta metoder som på ett effektivt sätt varvar ner en upptrissad situation. Kontrollprincipen bygger på insikten att man måste ha kontroll över sig själv om man ska kunna samarbeta. Därför bör man alltid sträva efter att hjälpa den andre att behålla kontrollen över sig själv, snarare än att vi genom olika maktmedel ska kontrollera och styra situationen. Ansvarsprincipen handlar bland annat om att det är först när professionella genom reflektion och konkret handling börjar ta ansvar som det går att påverka en svår situation till det bättre.
